Kurstillfälle idag och matten får lite bannor för det här med att inte tänka till!

Vi började med rutskick på fullt avstånd för tvåan (10 meter) och vilka skick! Full spruta in och ställa sig! Skickade fyra skick, ett från varje håll. Förut har jag gått in i rutan och låtsats lägga nåt, nu gick jag bara halvvägs och låtsades kasta in bollen.

Sen blev det en liten kort paus innan vi körde lite fritt följ och framförgående. Paus och så krypträning. Det var jobbigt sa Lycka, hon var ju tvungen att tänka till hur hon gjorde med kroppen.

Sen lite ruta igen, och där skulle matten ha tänkt till första gången! Hon hade redan gjort fyra fina skick, varför skulle vi nöta mer på samma träningspass? Hemligheten med henne, är att inte nöta för mycket, det ska vara korta, men intensiva pass, hellre att man tränar två ggr på samma dag än för långa pass.

Men ja, hjärnverksamheten var inte startad tydligen.

Första skicket blev någorlunda, inte super, men okej. Där var andra tillfället som jag borde "aha, nu belönar vi och har skitskoj, sen räcker det!" men neej.

Två skick senare så kommer det till mig "men vad gör jag?" Och då hade jag fått två inte alls bra skick... Nåväl, man får inte gräva ned sig för det, så kan det vara när matten är trög mellanåt...

Platssitt i grupp 2 minuter och plats med dold förare jag tror 2 minuter men kändes längre. Men båda momenten gick bra, hon sitter fint och stadigt utan tendens att lägga sig och det här är väl 3-4:e gången vi har lagt plats och jag har gömt mig, men där är hon också trygg. Hon blir lite mer fokuserad och undrar var jag tar vägen, men ingen oro eller så - skönt!

Sen var kurstiden slut! Jag gjorde dock några sträckor med fritt följ till för att belöna upp henne lite och jäklar så fin attityd hon har fått! Hon är verkligen på! Detta har lett till att hon kan hamna en aning ojämt i possitionen, så det ska vi jobba vidare på - men jag älskar när hon vill vill vill, fantastiska lilla hund! Det finns en del att önska, mer av vissa bitar och mindre av andra (och det hos både hund OCH förare såklart!), men vad jag älskar denna fina tjej! Jag lär mig så otroligt mycket av att ha en hund som inte är en "räkmacka" där det mesta kommer gratis, för det gör det baske mig inte med henne. Och det är många stunder som jag velat binda henne till trollen i skogen, som jag slitit mitt hår och som jag till och med gråtit för jag undrat var som försiggått inne i hennes lilla skalle. Men som individ är hon så himla härlig, och jag är så tacksam att just hon är min   

Och självklart Doris med, de är fantastiska båda två, var och en på sitt sätt. Två fina tjejer, och båda bor här hos oss!

Promenaden efter kursen var väl dock inte så mycket kärlek, mer trollvarning. Det kryllade av sork eller möss eller liknande och de båda blev som rävar, ni vet när de hoppar rätt upp i luften och dyker ned. En tredjedel av en tre km runda var sådan och de slog dövörat till! Jo, då var blocket nära