Idag har jag varit behjälplig på 4H och hundarna har fått vara med!

Det blev ett studiebesök till en annan 4Hgård och vi tittade på gården, på djuren och grillade korv - jättemysigt! Hundarna var med och skötte sig exemplariskt och de var mycket nöjda över att barnen mer än gärna klappade och gosade med dem. När vi grillade så var de vääldigt sugna på korven, men väntade snällt tills de fick små smakbitar, de kan bara de vill!

Då vi hade lite tid över på hemvägen så stannade vi till i skogen och så fick småtjejerna springa och gömma sig och hundarna leta upp dem - roligt för alla!

En mycket lyckad utflykt för alla inblandade :) Och lyckos oss fick sällskap av Eva och Ezzi på en promenad innan vi åkte hemåt, så vi är väldigt nöjda :)

Lite blandade bilder från mobilen:

Det är s j u k t mycket i skolan just nu och runtomkring så bloggen har ännu lägre prio än vanligt. Det har inte heller varit jätteflitigt på hundfronten.

I helgen träffade vi dock delar av träningsgruppen på Knivsta Bk och vilken toppenträning det blev! Det var jag och Lycka (Doris och husse var i Dalarna och stängde sommarstugan för i år i helgen!) Zandra och Zegra, Kattis och Nemo o Eos och så Eva och Mira. Sen var det en hel del andra som tränade så det var full aktivitet på plan - roligt!

Det har ju gått lite troll i vår ruta - antingen superbra eller inte alls, det är vår melodi med det mesta i början. Jag testade att klicka rutan, från lite olika avstånd sa jag rutan (hon har förstått det ordet bra) ( stod inte på full längd) och hon sprang in alla gånger och så fick hon klick mitt i. Det funkade bra och kändes bra, hon hade en härlig förväntan och hon fick tänka lite mer aktivt själv vilket är nyttigt för henne. Jag måste få till "Stanna" kommandot när hon är framför mig bara, hon hajar inte riktigt det helt plötsligt. Men så har ju matten varit kass på att träna det, så det är ju inte så konstigt.

Sen kommer jag inte ihåg riktigt vad vi gjorde, men en del fritt följ och så ljuvlig hon är i det nu allt som oftast! Sen blev det iaf vila och jag tittade på de andra eller kollade lite tänder på lille Eoskillen som snart ska göra debut i ringen, fem månader är han och alldeles ljuvlig!

Nästa pass så blev vi kommenderade genom tvåan av Kattis (jag belönade vissa moment med godis eller kamp, andra som på tävling. Nu kommer jag inte ihåg precis hur ordningen är, vi gjorde den tävlingsmässigt, men jag kan ha fel ordning när jag skriver här nu!

*Fria följet - som sagt, hon är ljuvlig där! Hon hade nåt snett sitt och hon sneglade till två gånger på en pudel och dens matte som busade vid sidan av oss, men var direkt med mig igen när jag harklade till. Det är en sån härlig känsla när träningen går bra, det är absolut en av de b ä s t a!

* Läggandet - härlig framföring, inga tendenser alls till att sacka eller så, dock var läggandet något segt. Vi gjorde en gång till och då var det snabbt och fint - duktig tjej!

* Inkallning - hon har bra stadga, jättebra fart, dåligt broms ;) Sa fot några meter före och svängen blev marginellt tightare, men där får vi träna mer. Hon använder ju gärna mig som bromskloss, eller så hoppar hon sista biten och hamnar bakom innan hon kommer in i position. Back to basics!

* Rutan - där gjorde vi bara så som jag tränat, inte tävlingsmässigt. Men lite längre avstånd, 7-8 m kanske? Gick bra!

* Apportering - SÅÅ nöjd! Hon tjuvade inte, grep bra och kom in fint i position på rätt sida! Underbart! Hon har ju gärna tjuvat förut nu sista tiden, och när hon kommit tillbaka helst gått runt mig? Men det hade trillat ned iaf för då, härligt :)

Hoppet - Inga konstigheter, hon var vääldigt sugen på att hoppa dock så näästan ett tjuv innan vi ställt upp oss, men lyssnade fint på mitt kom!

Fjärren - Kortare avstånd och något dubbelkommando (nu har det helt fallit ur skallen var) men hon är stabil i sin position iaf, flyttar inte fram alls.

Får vi till rutan och fjärren mer säkert så känns det inte omöjligt att starta tvåan faktiskt. När Mia som vi kursade för, sa första kurstillfället att "ni ska kunna starta tvåan i slutet av oktober!" så kändes det verkligen oöverstigligt. Men inte nu, inte alls! Härligt att matten ibland kan tänka positivt istället för att bara nedervärdera sig själv och sin hund ;)

Det blev även platsliggning och så provade vi vittringen som helt moment för första gången och det gick långt över förväntan! Nosa igenom och ta rätt pinne båda gångerna - underbara hund!

Idag har vi varit på en roadtrip med bästisarna med bland annat en promenad runt drottningholm som avslut- mycket mysigt!

Idag fyller vår älskade lilla weilertös hela fyra år! Det är galet hur fort tiden går och folk säger ju att man märker på barnen hur fort det verkligen går, ja jag har ju inga kids, men jag märker det på hundarna   

De är redan 5,5 och 4 nu, i sina absolut bästa år :)

Här kommer en liten bildkavalkad med uppställningsbilder på hur liten har blivit stor:

7 veckor och fotad av pappahundsmatte
Så farligt söööt! <3

6 månader

10 månader

2 år

3 år

4 år

Kärlek är att ha en kompis som alltid finns nära   

Finaste Lyckan, som numer kan titulera sig KORAD LP1 Arosbygdens Esmeralda

Idag var dagen D då våra bästisar skulle debutera på tävlingsplan. Jag skulle följa med som hejarklack, men det blev så att jag efteranmälde Lycka och mig för att vi hade ju inte lyckats med målet att ta vårt LP de senaste tävlingarna vi varit med på. Kände som så, att fixar vi inte det nu så struntar vi i LP:t och går vidare istället.

Samling klockan 9:00 för alla klasser och platsliggningar för alla på en gång, en klass i taget. De började bakifrån så först elit, sen trean tvåan och sist ettan. Det var inte lottning, men vi fick startnummer sju (sist!).

Platsen låg hon bra, och tandvisningen gick också bra. Hon vill gärna hälsa på domaren.

Sen blev det låång väntan, 7 elitekipage tar sin lilla tid och så var det 2 treor och 3 tvåor.

Vi satt lite inne i klubbstugan och fikade, kollade på de olika klasserna och så gick vi en promenad så hundarna fick lufta sig och göra av med lite spring i benen. Lycka var riktigt pigg redan från vi klev upp och under den 20 minuter korta rastningen hon fick innan vi drog hemifrån så for hon som ett skållat troll. Tror frosten och kylan gav henne en liten köldknäpp :) Inte för att hon är nån segis på promenaderna i vanliga fall, utan hon var extra på hugget.

Eva och Ezzi gjorde en jättefin debut, tyvärr ställde hon sig på platsen, men resten såg jättefint ut! Så roligt, våra finaste   

Hua, jag har inte varit jättenervös sista gångerna vi tävlat, och nu har vi ju tävlat fyra ggr på en månad typ, men idag hade jag ett helt gäng fjärillar i magen. När det var vår tur samlade jag upp henne och hon hade bra kontakt vägen in och medan vi väntade på vårt "framåt march!" sen första sträckan så släppte hon kontakten och luftade i positionen. Där kände jag först, fan! rent ut sagt. Men efter första halten så skärpte hon till sig och följde med fint. I språnget gjorde hon sin nya "grej" börja studsa ett eller ett par steg, hon nyper gärna till mig lite löst med framtänderna med, jäkla busunge! Hon tycker det är så skoj! 7,5 p (tappar position, släpper, hoppar i språng)

Läggandet: Där taggade jag på henne lite innan momentet började och det hjälpte till, för hon gick riktigt laddat i framföringen. När jag kommenderade och såg i ögonvrån att hon la sig så kom världens lyckokänsla inom mig! "YES!! Nu tar vi det!" 8,5 p (ngt sent läggande)

Inkallning: som vanligt - full sula in, bromsar lite sent, hoppar precis vid mig och stöter till mig innan hon sätter sig fot! Måste komma på hur jag ska få till det där! 9,5 p (avslut)

Ställande: Framföringen var fin här med, nästan att hon hamna lite för långt fram. När jag kom tillbaka så vände hon sig mot mig när jag ställde mig vid sidan på henne. 7 p (tar steg, avslut)

Apportering: Som i skolboken! Tänk att hon inte ens ville titta på apporten förut, nu tycker hon det är jättekul! Gulliga hund! 10 p

Hopp över hinder: Fick känslan att hon skulle tjuva, men det gjorde hon inte, däremot är det ju som sagt ingångarna vi måste jobba på! 9.5 p (avslut)

Helhet 9 Vi fick tyvärr ingen skriftlig kommentar där, det tycker jag alltid är roligt om man får!

Men både domare och testledare sa när vårt program var slut att det såg mycket trevligt ut och att vi var jätteduktiga - det är ju jäkligt kul att höra!

vi sprang ut från plan och till Eva och Anki och där blev det massa mys, bus och köttbullar, underbara hunden var alldeles till sig av lycka! Sen fick hon hoppa in i bilen och mumsa på ett grisöra - hon var NÖJD kan jag säga!

Efter lite till väntan så var det prisutdelning. Det var fyra som fick första pris och när den första som fick det ropades upp så tänkte jag, "vad roligt vi kom trea!" Men nej, inte det, för det var någon annan. Så då tänkte jag "Åh, tvåa - schysst!" Men det var också ett annat namn - så vi vann hela klassen!    Tjohoo vad roligt! Och i och med första priset så fick vi även vårt LP1! Hela 175 poäng fick vi, jag är jättenöjd!

Poängen och det var ju jätteroligt, men det allra viktigaste var ju att jag tyckte vi fick till känslan på plan, den fina känslan som vi får i träningen. Lite disträ var hon, mellan momenten, men annars var hon så fin. Ja, jag är såå jäkla nöjd med dagen :)

Nu är det full fart mot tvåan!

Kurstillfälle idag och matten får lite bannor för det här med att inte tänka till!

Vi började med rutskick på fullt avstånd för tvåan (10 meter) och vilka skick! Full spruta in och ställa sig! Skickade fyra skick, ett från varje håll. Förut har jag gått in i rutan och låtsats lägga nåt, nu gick jag bara halvvägs och låtsades kasta in bollen.

Sen blev det en liten kort paus innan vi körde lite fritt följ och framförgående. Paus och så krypträning. Det var jobbigt sa Lycka, hon var ju tvungen att tänka till hur hon gjorde med kroppen.

Sen lite ruta igen, och där skulle matten ha tänkt till första gången! Hon hade redan gjort fyra fina skick, varför skulle vi nöta mer på samma träningspass? Hemligheten med henne, är att inte nöta för mycket, det ska vara korta, men intensiva pass, hellre att man tränar två ggr på samma dag än för långa pass.

Men ja, hjärnverksamheten var inte startad tydligen.

Första skicket blev någorlunda, inte super, men okej. Där var andra tillfället som jag borde "aha, nu belönar vi och har skitskoj, sen räcker det!" men neej.

Två skick senare så kommer det till mig "men vad gör jag?" Och då hade jag fått två inte alls bra skick... Nåväl, man får inte gräva ned sig för det, så kan det vara när matten är trög mellanåt...

Platssitt i grupp 2 minuter och plats med dold förare jag tror 2 minuter men kändes längre. Men båda momenten gick bra, hon sitter fint och stadigt utan tendens att lägga sig och det här är väl 3-4:e gången vi har lagt plats och jag har gömt mig, men där är hon också trygg. Hon blir lite mer fokuserad och undrar var jag tar vägen, men ingen oro eller så - skönt!

Sen var kurstiden slut! Jag gjorde dock några sträckor med fritt följ till för att belöna upp henne lite och jäklar så fin attityd hon har fått! Hon är verkligen på! Detta har lett till att hon kan hamna en aning ojämt i possitionen, så det ska vi jobba vidare på - men jag älskar när hon vill vill vill, fantastiska lilla hund! Det finns en del att önska, mer av vissa bitar och mindre av andra (och det hos både hund OCH förare såklart!), men vad jag älskar denna fina tjej! Jag lär mig så otroligt mycket av att ha en hund som inte är en "räkmacka" där det mesta kommer gratis, för det gör det baske mig inte med henne. Och det är många stunder som jag velat binda henne till trollen i skogen, som jag slitit mitt hår och som jag till och med gråtit för jag undrat var som försiggått inne i hennes lilla skalle. Men som individ är hon så himla härlig, och jag är så tacksam att just hon är min   

Och självklart Doris med, de är fantastiska båda två, var och en på sitt sätt. Två fina tjejer, och båda bor här hos oss!

Promenaden efter kursen var väl dock inte så mycket kärlek, mer trollvarning. Det kryllade av sork eller möss eller liknande och de båda blev som rävar, ni vet när de hoppar rätt upp i luften och dyker ned. En tredjedel av en tre km runda var sådan och de slog dövörat till! Jo, då var blocket nära   

Hej och hå här var det länge sedan det blev skrivet!

Vi har fullt upp med träningar, matte skola osv.

Har kommit in i ett riktigt bra träningsflow och det är så jäkla roligt att träna! Det har alltid varit kul, men det är ännu roligare nu :) Det känns som jag och Lycka har hittat varandra på ett helt annat sätt, att vi vuxit ihop mera och förstår varandra på ett annat sätt. Härlig känsla!

Doris och jag skojtränar mest och så står hussen för den "riktiga" träningen. De ska på övning nu i helgen - underbart för liten Dosa - hon ÄLSKAR när de där övningarna, hon växer flera meter - underbara lilla labradåra   

Imorgon är näst sista gången på kursen, det har varit bra att gå kurs, nu har vi en plan hur vi ska gå vidare och inte bara traggla samma gamla moment som vi gjort nu, variation och självförtroende är våra ny ledord!

Vi har tävlat ett par gånger sen sist med, en lk1 och en appell. Ingen uppflytt på någon men en glad och pigg hund som har skoj = det viktigaste! Visst, jag ska inte sticka under stol med att det är surt när det hänger på bara några poäng, men, tänker jag till och ser resan vi gjort så spelar inte poängen egentligen inte en endaste liten roll.

Och sista lydnads ettan, så nollade vi läggandet och fick en femma på ställandet då Lycka tyckte att det nu borde jag nog stanna (det var mycket längre framföring än vanligt och så var där en spånfläck som hon trodde hon skulle stanna vid.) Men trots 35 poäng bort så var det ynka 8 som fattades till ett förstapris, vi fick jättefina poäng på de andra momenten. På träning lägger hon sig jämt nu, och ställandet brukar alltid ge minst en 8, men på tävling så är det nåt som stör ut så hon inte lägger sig. Vi jobbar vidare på det, och jag måste träna mer tävlingslikt med okända personer och ny plats osv och bli lite nervös så det blir mer träningslikt.